Försummad kraftkälla

Jag har med stor behållning just läst "Naturkraft" av Åsa och Mats Ottoson.

De ställer sig frågan varför inte naturen som plats för återhämtning och vila får komma med i debatten kring stress och sjukskrivningar. Det är relativt tyst kring den allra enklaste vägen till hälsa och harmoni. Att gratis gå ut i naturen! Till "världens skönaste terapisoffa, världens billigaste retreat och världens vackraste andaktsrum" som författarna kallar det.
Men helt tyst är det inte! Naturens roll för hälsan är vetenskapligt bevisad! Mer här.

Olika människor får komma till tals i boken, många av dessa har gått in i väggen och hittat ny kraft eller tröst ute i skogen. Lennart som bygger en vildmarksby tycker att naturen är det perfekta behandlingsrummet: "Man kan inte stressa naturen. Man kan inte säga till blåsipporna att NU ska ni blomma. De har sin egen rytm."

Stressen dominerar i mångas liv. Av den får vi sämre immunförsvar, visar färsk forskning. I dagens Sverige råder en "utbredd fattigdom på tid, på stillhet och tystnad, reflexion och kontemplation. Kanske också i vissa fall en brist på djup i tillvaron, på mening och förankring."

Hur blev det så här?

Priset för ett nyrenoverat kök, senaste bilmodellen, daglig köphets och utlandsresan är för högt! Vi mår dåligt. Och våra barn får inte den tid de behöver med vuxna! Men detta är ett sidospår, mer här.

Över halva världens befolkning lever i dag i städer. Vi tappar allt mer kontakt med vårt ursprung, naturen, att vi är en art bland andra arter. Att vi dagligen är helt beroende av naturen för vår försörjning glömmer vi bort. Men den finns där runt omkring oss: närnaturen. Att ta till till vardags! Att gå i naturen ska inte vara komplicerat! En lågdos varje dag, skulle göra människan gott, för till skillnad från de tusentals budskap som vi blir utsatta för varje dag så kräver naturen inget av oss. Den ställer inga krav! Författarna skriver: "om man vill dosera riktigt kraftigt kan man vända sig till fjällen och uppleva det som författaren Sten Selander kallade 'den stora ensamhetens bad för smutsiga själar' ".

Är det för att naturen är gratis, att man inte kan tjäna pengar på den som det är så tyst kring naturen som kraftkälla för människan? I avstressningstipsen i media läser vi mycket om glykemiskt index, om eteriska oljor i badrummet, om mosad papaya i ansiktet, om manikyr mm medan man inte hittar en rad om att gå på promenad eller att luta sig mot en trädstam och göra ingenting! Tillgängligt för i stort sett alla svenskar!

Trädgårdsterapi verkar ju få ett genombrott trots allt, skriver författarna. En trädgård är av människan skapad, ett stycke tämjd natur. Människan har kontrollen. Men vad händer med rollerna i en skog? Det är här boken bränner till, tycker jag, författarna är något på spåren när de hävdar att när man kommer ut i skogen så ändras förhållandena. Vi överlämnar oss åt något annat. "Man kommer inte som ett överhuvud, men kommer som en jämlike som önskar och kanske får en stunds ro, eller till och med hjälp och tröst". Och vidare: "För kultur som klamrar sig fast vid synen på sin egen överhöghet är en sådan omkastning av maktförhållandena inte en möjlighet utan ett hot" (min kursivering).

Det är denna ödmjukhet jag känner inför naturen när stormar viner och regnet piskar utanför fönstret, när vulkaner sprider aska som stoppar flygen och när snöstormar lamslår trafiken. Vi kan inte tämja naturen helt och hållet: vi är natur! Men även i skolan har detta perspektiv tappas bort. Ända ner i mellanstadiet känns biologi mer som en mini-högskoleutbildning i limnologi, zoologi och botanik. "Skolan gör, förvånansvärt tidigt, natur till något som man pluggar in. Inomhus. Inte något man upplever. Utomhus." Sant! Räddningen finns i landets naturskolor!

För när annars ska barnen får närkontakt med närnaturen? Det är i barndomen man grundlägger relationen till naturen. Om inte familjen har båt eller sommarstuga är det kanske ett besök på naturskolan som kan ge ett barn dess första kontakt med naturen! I övrigt är de hänvisade till köpcentrat eller att skjutsas runt av föräldrar i bil till olika organiserade aktiviteter! I allas våra inrutade liv.

Författarna lyfter under rubriken "Naturvistelse på recept" slutligen fram ett gratis botemedel till många vällevnadssjukdomar. Fysisk aktivitet. FAR, Fysisk Aktivitet på Recept finns redan och ger resultat. Idag är alla landsting med. Men författarna (och jag!) undrar om man inte kan dra det ett steg längre: Naturvistelse på recept!

Detta skulle jag vilja ha som tillägg i min företagsidé!

Men hur ska jag gå till väga?

Och hur ska jag hitta någon som vill betala?

Nån intresserad?

Nej, nu har jag inte tid att skriva mer, jag ska jag ut och sätta mig på en stubbe i skogen! För det är lite för långt till havet...

Foto: Anna-Karin Roos